Hållbarhet i fokus
Vi prioriterar miljövänliga alternativ och åtgärder i allt vi gör.
Välkommen till vårt gröna äventyr!
Följ med mig på Tell-us för spännande äventyr i vardagen och kunskap om miljö och klimat.
Målet med bloggen är...
Hållbara val, inspirerande innehåll och positiv miljövision för framtiden.
Kunskapsrik inspiration
Berikande innehåll baserat på faktabaserad forskning och personliga upplevelser.
Optimism och äventyr
Sprider en positiv framtidssyn med personlig touch och äventyr i vardagen.
Fossila bränslen.
Saga Bergqvist, 2024-07-23
Vi hör mycket i debatterna idag om hur vi kan minska människans klimatpåverkan genom att byta bränslen för våra bilar och transporter, så jag tänker att vi ska bena ut skillnaderna mellan olika bränslen och vad de har för fördelar och nackdelar - både för klimatet men också för vår hälsa och närmiljö. Först ut är fossila bränslen.
Fossila bränslen är kolbaserade bränslen som till största del är bensin eller diesel för bilar och marktransporter, men också olja som ofta används i båtar samt kol och naturgas som till stor del används för industrier och för att producera el och värme.
Over the past 20 years, nearly three-fourths of human-caused emissions came from the burning of fossil fuels. - U.S. Department of Energy
Fossila bränslen har producerats av organiskt material från växter och djur som under flera miljoner år har legat i marken, det organiska materialet har sedan sjunkit djupare och djupare ned under marken i takt med att marken ovanför har byggts på. Då har de organiska ämnena utsatts för högt tryck och hög temperatur och de har omvandlats till; flytande eller fasta kolväten i form av olja eller kol, eller som gas. Dessa kolväten kan sedan används direkt eller förfinas - raffineras.
Eftersom att fossila bränslen är kolbaserade leder de till stora utsläpp av koldioxid när de förbränns och bidrar därmed till den globala uppvärmningen. Det vi dock ska komma ihåg är att det kolet som frigörs från förbränning av fossila bränslen inte har varit en del av kolets kretslopp på flera miljoner år och därmed ökar mängden koldioxid i vår atmosfär eftersom att det har varit lagrat i marken. Det innebär att växtligheten som finns på vår jord inte räcker till för att ta upp den ökade mängden koldioxid och konsekvensen av det är att det klimat som vi känner till är inte anpassat för den ökade mängden koldioxid i atmosfären och den förhöjda temperatur som det medföljer. Om vi vill kunna sakta ned den globala uppvärmningen måste vi därför använda oss av förnybara bränslen som netto inte leder till några utsläpp av koldioxid, det kommer jag att berätta mer om i kommande inlägg.
(1) U.S. Department of Energy, Fossil, https://www.energy.gov/fossil (accessed 2024-07-12)
(2) https://www.iflscience.com/could-humans-ever-be-fossil-fuels-in-the-future-70910
Kolets kretslopp.
Saga Bergqvist, 2024-05-20
Kolets kretslopp, bild av Alison Mims, USGS Carbon Cycle (1).
Allt kol som vi har på planeten ingår i ett kretslopp, att addera mer kol till kretsloppet bidrar till att den globala medeltemperaturen ökar - den globala uppvärmningen.
Det pratas väldigt mycket om koldioxid, och det är inte konstigt eftersom att koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till den globala uppvärmningen (2). Men var kommer all koldioxid från och varför är det ett problem just nu?
Det är inte helt lätt att förstå eftersom att det släpps ut koldioxid från många processer, t.ex. från förbränning och också tas upp av många processer, det första man tänker på är kanske att växter tar upp koldioxid i fotosyntesen. Utsläpp och upptag av koldioxid är inte ett problem i sig, utan det ingår i kolets kretslopp. Problemet uppstår när vi släpper ut mer koldioxid än vad som tas upp.
I kolets kretslopp tas kol upp av växter i fotosyntesen och då binds kolet i växten tillsammans med energi. Den energin kan sedan frigöras exempelvis genom förbränning i en brasa eller i en bil eller genom att någon äter upp plantan. I förbränningen frigörs istället koldioxid som släpps ut i luften. På så sätt kan fler plantor växa och vi kan äta mer mat, och så fortsätter det. Kolet kan bindas olika länge på olika ställen, om kolet tas up av växter och träd som växer i tiotals år och sedan förmultnar, kan det vara kvar i marken i flera miljoner år och under rätt förhållanden kan det kolet pressas ihop till olja, det är vad vi kallar fossila bränslen. Kolet som finns i fossila bränslen har inte varit en del av vårat kretslopp på många miljoner år och när det släpps ut finns det inte nog mycket plantor för att ta upp all koldioxid. Ett annat problem är att vi ständigt förminskar förmågan att ta upp koldioxid från luften genom att skövla skog. (3)
Med andra ord, det är inte farligt i sig att släppa ut koldioxid, utan det är att vi släpper ut så mycket koldioxid som är ett problem - vår natur hinner helt enkelt inte ta upp det. Det är även ett problem att kolet till stor del kommer från fossila bränslen som inte har varit en del av vårat kretslopp på miljoner år och därmed ökar halten koldioxid i vår atmosfär, vilket bidrar till den globala uppvärmningen.
(1) Mims, A., USGS Carbon Cycle, USGS, (publicerat: 3 mars 2022, läst: 20 maj 2024), https://www.usgs.gov/media/images/usgs-carbon-cycle
(2) Szopa, S. et al.. In Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, pp. 817–922, doi: 10.1017/9781009157896.008.
(3) Naturskyddsföreningen, Kolets kretslopp och människans påverkan, (publicerat: 20 sep. 2023, läst 5 maj 2024) https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/kolets-kretslopp/